Ordboken genom historien: vem bestämmer vad som är ett ord
Från 1874 till maskinläsbara filer: hur ordböcker blev domare i ordspel, och varför frågan om vem som bestämmer aldrig fått ett slutgiltigt svar.
Språket bakom spelen: ordbildning, böjningsformer, sammansättningar, etymologi och de svenska bokstäverna Å, Ä och Ö. Här förklaras också varför Q och W saknas i ordspelen och hur ordlistor bestämmer vad som räknas som ett ord.
Från 1874 till maskinläsbara filer: hur ordböcker blev domare i ordspel, och varför frågan om vem som bestämmer aldrig fått ett slutgiltigt svar.
Problemet är sällan lagring utan framplockning. Fyra principer som fungerar, fyra metoder som ser bra ut men inte gör det.
Uppkomst, spridning, registrering — eller glömska. De flesta nyord klarar inte steg två, och registreringen sker alltid i efterhand.
Korta, oregelbundet böjda och med systrar i grannspråken — språkets äldsta lager och varför det ser ut som det gör.
Rolig betydde en gång ungefär lugn. Utvidgning, inskränkning, försämring, förbättring och bildlig överföring — mekanismerna bakom.
Arvord, lånord och nybildningar: tre ursprung i samma ordlista — och fyra ledtrådar som låter dig läsa ett ords historia själv.
Två bokstäver som slutade göra jobb i svenskan — och därför inte fick plats i brickpåsen. Plus varför andra sajter har fel.
Fyra sorters ordlekar, varför stönet är en del av mottagandet, och vad ordvitsen delar med korsordsledtråden.
Fem mekanismer som fungerar, tre som inte gör det, och den nivåanpassning som avgör om spelet blir träning eller obehag.
Från bokstavslekar vid tre år till asynkrona partier med tonåringen: fyra åldrar, fyra helt olika spel — och tre principer som gäller alla.