Ett nyord blir inte en del av svenskan genom ett formellt beslut. Det börjar användas av människor, sprids mellan samtal, medier och digitala miljöer och kan så småningom bli så etablerat att språkvetare och ordboksredaktioner registrerar det. Vägen från en enskild formulering till ett uppslagsord kan därför vara både snabb och långsam: vissa ord exploderar under ett enda år, medan andra cirkulerar i årtionden innan de får en självklar plats i allmänspråket. Som redaktionen på OrdFinnare.se sammanställt.
Det är också viktigt att skilja mellan nyordslistor och etablerade ordlistor. Ett ord på årets nyordslista är inte automatiskt godkänt för all framtid, och ett ord behöver inte vara helt nybildat för att räknas som nyord. Det kan vara ett äldre uttryck som plötsligt blir vanligt, ett lånord, en ny sammansättning eller ett redan känt ord som får en ny betydelse.
Vad räknas egentligen som ett nyord
I språkvetenskaplig mening är begreppet bredare än ”ett ord som någon just hittat på”. Institutet för språk och folkminnen, Isof, beskriver hur nyordslistan kan innehålla ord som skapats under året, men också äldre ord som nyligen etablerats, ökat kraftigt i användning eller fått en ny betydelse.
Det kan alltså handla om flera olika processer:
- ett helt nytt ord bildas för ett nytt fenomen,
- två etablerade ord kombineras till en ny sammansättning,
- ett ord lånas in från exempelvis engelskan,
- ett gammalt ord får en ny betydelse,
- ett fackuttryck börjar användas i allmänspråket,
- ett uttryck som länge funnits i mindre grupper får bred spridning.
Det avgörande är därför inte bara ordets födelsedatum utan hur språkbruket förändras. Ett ord kan vara flera år gammalt när det plötsligt blir relevant för en nyordslista.
”Att vi väljer ett ord betyder inte att vi tycker att ordet är bra, bara att det används.” – Institutet för språk och folkminnen
Det är en viktig skillnad. Språkvård handlar inte enbart om att bestämma hur människor bör tala och skriva. En stor del av arbetet består i att observera hur språket faktiskt används.
Från en persons påhitt till tusentals användare
Alla ord måste i någon mening börja någonstans. Någon använder en ny kombination eller betydelse för första gången. De flesta sådana skapelser försvinner snabbt. För att ett ord ska etableras måste andra människor förstå det, uppleva att de behöver det och börja använda det själva.
Spridningen kan ske på många sätt. Traditionellt har tidningar, radio, tv, litteratur och arbetsplatser varit viktiga miljöer. I dag kan även sociala medier, nätforum, videoplattformar, datorspel och digitala gemenskaper göra att en ny formulering når stora grupper på kort tid.
Ett användbart ord har ofta en fördel: det fyller en lucka. När ett nytt fenomen uppstår behöver vi kunna tala om det. Därför följer språkets förändringar ofta samhällsutvecklingen inom exempelvis teknik, klimat, arbetsliv och populärkultur.
Samtidigt är det svårt att i förväg veta vilka ord som överlever. Ett uttryck kan bli extremt synligt under några månader och sedan nästan försvinna. Ett annat kan spridas betydligt långsammare men till sist bli så vardagligt att vi glömmer att det en gång uppfattades som nytt.
Så väljs orden till nyordslistan
Den svenska nyordslistan är ett urval, inte en fullständig inventering av allt nytt som sagts eller skrivits under året. Isof framhåller att tusentals ord kan skapas eller öka i användning, medan bara en liten del hamnar på listan.
När orden bedöms tittar man bland annat på användningsfrekvens och hur användningen har utvecklats. Ett ord bör normalt förekomma hos flera olika skribenter och i många texter snarare än vara knutet till en enda person. Det är också intressant om ordet speglar en samhällsförändring eller visar ett intressant sätt att bilda nya svenska ord.
Nyordslistan eftersträvar dessutom variation. Därför kan den rymma allt från teknik- och klimatord till slang, kulturbegrepp, lånord, verb och förkortningar. Ett ord som är ovanligt men mycket typiskt för ett visst år kan också tas med trots att dess framtid är osäker.
”Orden bör om möjligt alltså ha nått en viss etablering och gärna ha en viss överlevnadspotential.” – Institutet för språk och folkminnen
Det betyder att en plats på nyordslistan framför allt dokumenterar ett intressant språkbruk vid en viss tidpunkt. Det är inte samma sak som att ordet har fått permanent medlemskap i svenska språket.
När kommer ett nyord in i SAOL?
Steget till Svenska Akademiens ordlista, SAOL, fungerar annorlunda. SAOL beskriver det samtida svenska ordförrådet och ger framför allt vägledning om stavning och böjning. För att nya ord ska tas in behöver de ha en tydligare etablering i allmänspråket.
Svenska Akademien anger att utgångspunkten är att orden ska finnas representerade i olika typer av skrivna texter. Det räcker alltså inte nödvändigtvis att ett uttryck är populärt i en begränsad grupp eller förekommer intensivt under en kort period.
”Utgångspunkten är att ord som tas in i SAOL ska finnas representerade i olika typer av skrivna texter i allmänspråket.” – Svenska Akademien
Den femtonde upplagan av SAOL publicerades 2026. Den innehåller närmare 130 000 uppslagsord och tusentals nya ord jämfört med föregående tryckta upplaga. Bland exemplen på nya uppslagsord finns hantverksöl, lådcykel, sträcktitta och övertänka.
Men förändringen går åt båda hållen. Ord som blivit ovanliga kan också tas bort ur SAOL. En ordlista är därför inte ett museum där varje ord stannar för alltid, utan en redigerad bild av det språk som är relevant under den aktuella perioden.
Den som vill kontrollera hur ett ord behandlas kan använda Svenska Akademiens ordboksresurser. För ordspel och bredare sökning bland svenska ordformer finns även Ordfinnares ordkontroll. Det är viktigt att känna till att olika resurser kan bygga på olika ordlistor och därför inte alltid ger exakt samma resultat.
En ordlista registrerar språk – den skapar det inte
Det finns en vanlig föreställning om att ett ord blir ”riktigt” först när det står i en ordlista. Så fungerar språket inte. Ett ord kan vara etablerat långt innan det tas in i SAOL, och många fullt begripliga svenska ord kommer aldrig att stå som egna uppslagsord.
Det beror bland annat på svenskans stora möjlighet att skapa sammansättningar. Vi kan förstå helt nya kombinationer utan att någon redaktion först behöver registrera dem. Språket är alltså mycket större än en enskild ordlista.
Olika ordsamlingar har dessutom olika syften. Ordfinnare bygger exempelvis sin öppna språklista på SFOL och Språkbankens morfologiska lexikon SALDO. Den innehåller grundformer, böjningar och sammansättningar och är därför betydligt större än SAOL. Läs mer om hur Ordfinnares ordlista är uppbyggd.
Det gör också skillnad när man spelar. Ett ord som förekommer i en bred språkdatabas behöver inte automatiskt godkännas i ett specifikt spel. På samma sätt kan dialektala eller lokala ord vara självklara för sina användare utan att finnas i den lista som används vid spelbordet. Fenomenet förklaras närmare i guiden om dialektord i ordspel.
För den som arbetar med svenska ord är det därför mer användbart att fråga vilken ordlista och vilket syfte? än att bara fråga om ett ord ”finns”. På Ordfinnare går det också att söka bland ord och ordformer med ordfinnaren eller läsa vidare om svenska språkets ordbildning och ordlistor.
Vanliga frågor om nyord
Vem bestämmer vilka nya ord som får finnas?
Ingen enskild institution bestämmer vilka ord människor får använda. Ord uppstår och etableras genom språkbruket. Språkvårdare och ordboksredaktioner observerar sedan användningen och väljer vilka ord som är relevanta att dokumentera.
Måste ett nyord vara skapat samma år?
Nej. Ett ord kan ha funnits länge men först nyligen blivit vanligt. Även gamla ord som får en ny betydelse kan behandlas som nyord.
Kommer alla ord på nyordslistan in i SAOL?
Nej. Nyordslistan dokumenterar ett urval av ord som är intressanta och aktuella under året. För SAOL krävs normalt en bredare och mer varaktig etablering i skrivna allmänspråkliga texter.
Kan ett ord försvinna ur SAOL?
Ja. När ord används allt mindre kan de utmönstras i senare upplagor. Äldre ord kan däremot fortfarande dokumenteras i historiska ordböcker och andra språkresurser.
Varför kommer så många nyord från engelskan?
Nya internationella fenomen får ofta först en engelsk benämning, särskilt inom teknik och populärkultur. Vissa lånord etableras direkt, medan andra senare får svensk stavning, svensk böjning eller ersätts av en svensk motsvarighet.
Är ett ord korrekt bara för att det finns i en ordlista?
Inte nödvändigtvis i alla sammanhang. En ordlista kan visa att ett ord förekommer och hur det böjs, men stilnivå, betydelse och situation spelar också roll. För ordspel tillkommer dessutom särskilda regler om vilken ordlista som används.
Läs mer om detta och andra ämnen på vår webbplats. Läs också vår artikel: Ord som slutar på: smarta ändelser som ger högre poäng i Wordfeud, Scrabble och Alfapet
