Bokstavslekar för förskolebarn behöver inte börja med att barnet läser ord eller kan hela alfabetet. Tvärtom fungerar de bäst när leken utgår från sådant barnet redan kan göra: lyssna efter ljud, känna igen sitt namn, rimma, klappa stavelser och upptäcka samma bokstav på olika ställen. De tolv lekarna nedan kräver liten eller ingen läsförmåga och går att använda hemma, i förskolan eller på resan. Som redaktionen på OrdFinnare.se sammanställt.
Målet är inte att barnet snabbt ska kunna läsa, utan att göra språket synligt och hörbart. Fonologisk medvetenhet – att kunna uppmärksamma språkets ljud och delar – är en viktig grund inför senare läsning. Därför blandar lekarna bokstäver med rörelse, bilder, föremål, namn och ljud i stället för att likna traditionella läsövningar.
Vad ska man träna innan barnet kan läsa?
Förskolebarn kan börja upptäcka sambandet mellan talat och skrivet språk långt innan de kan avkoda ett helt ord. Det kan handla om att höra att sol och soppa börjar på samma ljud, känna igen bokstaven S eller upptäcka att det egna namnet består av flera olika tecken.
Skolverkets material om tidig språk-, läs- och skrivutveckling beskriver hur barn genom samtal, högläsning och språklekar gradvis börjar uppmärksamma språkets ljud. Det betyder att en enkel lek vid köksbordet kan träna samma grundläggande uppmärksamhet som senare behövs när barnet ska koppla bokstäver till språkljud.
”Genom att samtala med andra, lyssna, medverka i högläsning och leka med språket börjar barnet att uppmärksamma språkets fonem.” – Skolverket
Håll gärna passen korta. Fem engagerade minuter är bättre än tjugo minuter när barnet redan tappat intresset. Undvik också att göra varje lek till ett test. Barnet behöver inte svara rätt varje gång för att leken ska vara värdefull.
12 bokstavslekar för barn som ännu inte kan läsa
1. Leta efter första bokstaven i namnet
Skriv barnets första bokstav stort på ett papper. Leta sedan tillsammans efter samma bokstav på förpackningar, skyltar, böcker eller leksaker. Ett barn som heter Sara kan exempelvis leta efter S på mjölkpaketet, en bokrygg eller en reklamskylt.
Det egna namnet brukar vara en naturlig ingång eftersom bokstäverna redan betyder något personligt. När leken fungerar kan ni fortsätta med syskons, kompisars eller husdjurs namn.
2. Bokstavsjakt i rummet
Välj en bokstav och försök hitta saker vars namn börjar på rätt ljud. För M kan barnet hitta matta, mugg eller mössa. Börja med ljud som är lätta att höra och föremål som barnet redan känner till.
För äldre förskolebarn kan ni använda listor över ord som börjar på en viss bokstav som inspiration när den vuxne behöver fler exempel. Barnet behöver däremot inte se eller läsa listan.
3. Hoppa på rätt bokstav
Skriv fyra eller fem stora bokstäver på separata papper och lägg dem på golvet. Säg ett ljud eller ett enkelt ord, och låt barnet hoppa till bokstaven som passar. Säger du ”ssssol” ska barnet exempelvis försöka hitta S.
Här kombineras bokstavsljud och rörelse. Det passar särskilt bra för barn som snabbt tröttnar på aktiviteter vid bordet.
4. Vad börjar likadant?
Lägg fram tre eller fyra saker, till exempel bil, boll, kopp och bok. Fråga vilka som börjar med samma ljud. Börja med tydliga kombinationer där två eller tre ord har samma begynnelseljud.
Gör leken enklare genom att överdriva första ljudet: ”bbbboll” och ”bbbbil”. När barnet förstår principen kan ljudet sägas mer normalt.
5. Rimparet
Säg ett enkelt ord och hitta tillsammans ett ord som rimmar: katt–hatt, mus–hus eller bil–pil. Det gör inget om barnet ibland hittar på ett nonsensord. Här är det ljudmönstret, inte ordboksstatusen, som är intressant.
Rim är en klassisk språklek eftersom barnet behöver lyssna på hur ord låter snarare än bara vad de betyder.
”Språklekarna syftar främst till att utveckla barnens fonologiska medvetenhet.” – Bornholmsmodellen
6. Klappa namnet
Säg barnets namn långsamt och klappa varje stavelse: El-sa blir två klappar, A-le-xan-der fyra. Fortsätt med namn på familjemedlemmar, djur eller mat.
När barnet förstår leken kan ni jämföra: vilket ord får flest klappar? Den här typen av språklekar för förskolebarn kräver varken bokstäver eller läsning men tränar förmågan att dela upp ord i mindre delar.
7. Bokstavspåsen
Lägg några bokstavskort eller magnetbokstäver i en tygpåse. Barnet drar en bokstav, tittar på formen och försöker hitta samma bokstav bland några kort på bordet. Säg gärna bokstavens ljud samtidigt.
Börja med tre eller fyra bokstäver som ser tydligt olika ut, exempelvis A, M, S och O. Undvik att introducera många snarlika former på en gång.
8. Bygg bokstäver
Forma bokstäver av lera, piprensare, pinnar, snören eller byggklossar. Säg bokstavens namn och ljud medan barnet bygger. Här blir formen något barnet kan känna och förändra med händerna.
Skolverkets material om barns tidiga skrivande lyfter just möjligheten att exempelvis tillverka bokstäver i lera och arbeta med bokstäverna i barnens namn.
”Man kan experimentera och leka med barnens namn på förskolan på många olika sätt.” – Skolverket
9. Bokstavsbingo utan läsning
Gör en enkel bingobricka med fyra eller sex stora bokstäver. Den vuxne säger ett bokstavsljud, och barnet får lägga en knapp eller kloss på bokstaven som motsvarar ljudet.
Det går också att använda bilder. Visa exempelvis en sol och låt barnet markera S. På så sätt kopplas bild, ordets första ljud och bokstav ihop.
10. Å, Ä och Ö-jakten
Välj en av de tre svenska bokstäverna och leta efter den i böcker, på skyltar eller förpackningar. Försök sedan komma på några välbekanta ord som innehåller den: år, åka, äta, äpple, öga eller ö.
För vuxna som behöver fler exempel finns en separat översikt över ord med Å, Ä och Ö. För barnet räcker det att känna igen formen och höra bokstaven i enkla vardagsord.
11. Hemliga ljudet
Bestäm ett ljud, till exempel M. Läs en bilderbok eller prata om vad ni ser omkring er. Varje gång barnet hör ett ord som börjar på M får det göra en bestämd rörelse, till exempel klappa händerna.
Leken fungerar också i bilen eller på promenaden. Den liknar ordlekar utan bräde, men för förskolebarn är fokus på att höra och känna igen ljud snarare än att skapa långa ordkedjor.
12. Gör tokiga namn
Byt första ljudet i barnets eller familjens namn. Lisa kan bli Misa, Kisa eller Pisa. Erik kan bli Berik eller Merik. De nya namnen behöver inte betyda något.
Det viktiga är att barnet hör att ett enda förändrat ljud kan ändra hela ordet. Leken brukar dessutom ge mycket skratt, vilket gör att barnet gärna upprepar samma språkliga experiment flera gånger.
Så gör du bokstavslekarna lagom svåra
Börja med en sak i taget. Ett barn som precis börjat intressera sig för bokstäver behöver inte samtidigt kunna bokstavens namn, ljud, form och flera exempelord. Välj exempelvis först att känna igen M och höra mmm-ljudet.
- Använd barnets namn och andra välbekanta ord.
- Börja med två eller tre alternativ i stället för hela alfabetet.
- Överdriv ljudet när det hjälper: ”ssssol”.
- Byt aktivitet när barnet tappar lusten.
- Låt barnet själv hitta på regler och tokord.
- Undvik tidtagning och poäng om det skapar stress.
När barnet senare kan läsa några korta ord kan lekarna utvecklas mot mer traditionella ordspel för familjen. Men innan dess finns det ingen anledning att skynda förbi ljud-, rim- och bokstavslekarna.
Varför lek fungerar bättre än förhör
Ett återkommande misstag är att fråga ”Vad är det här för bokstav?” om och om igen. Det kan kontrollera vad barnet redan vet, men ger inte alltid särskilt mycket ny träning. I en lek behöver barnet i stället använda bokstaven eller ljudet för att göra något: hoppa, leta, sortera, rimma eller bygga.
Strukturerade språklekar används också i undervisning för att uppmärksamma meningar, ord, stavelser och enskilda språkljud. För ett yngre barn kan samma princip göras mycket enkel och lekfull. Att lära sig bokstäver genom lek betyder därför inte att allt måste vara helt fritt; en vuxen kan styra aktiviteten utan att den känns som en lektion.
Variation är också viktig. Ett barn kan vara ointresserat av bokstavskort men älska att leta bokstäver utomhus eller hoppa mellan dem på golvet. Målet är samma, men vägen dit kan se olika ut.
FAQ om bokstavslekar för förskolebarn
När brukar barn börja intressera sig för bokstäver?
Det varierar mycket mellan barn. Många upptäcker först bokstäverna i sitt eget namn eller på välbekanta skyltar. Det finns ingen anledning att kräva att alla bokstäver ska läras in vid en bestämd ålder.
Ska man säga bokstavens namn eller ljud?
Båda är användbara, men inför läsning är kopplingen mellan bokstav och språkljud central. Du kan därför säga exempelvis ”Det här är S, och den låter sss” i stället för att bara träna namnet på bokstaven.
Vilka bokstäver är bäst att börja med?
Börja gärna med bokstäver som finns i barnets namn och i vanliga, konkreta ord. Det gör övningen mer meningsfull än att strikt följa alfabetisk ordning.
Måste barnet kunna alfabetet innan det börjar läsa?
Nej. Barn utvecklar flera färdigheter parallellt, exempelvis bokstavskännedom, ordförråd och förmågan att urskilja språkljud. Alfabetet som ramsa är bara en del av detta.
Hur länge ska en bokstavslek pågå?
För många förskolebarn räcker fem till tio minuter. Avsluta hellre medan leken fortfarande är rolig än när barnet redan hunnit bli trött på den.
Vad gör man om barnet svarar fel hela tiden?
Gör leken enklare och ge färre alternativ. Visa gärna själv hur du tänker: ”Jag hör mmm först i mat, därför väljer jag M.” Då får barnet en modell utan att varje försök blir ett prov.
Läs mer om detta och andra ämnen på vår webbplats. Läs också vår artikel: Ord som slutar på: smarta ändelser som ger högre poäng i Wordfeud, Scrabble och Alfapet
